Blåsta!
Gustav Fridolin upptäcker också att 80-talisterna kan delas in i två grupper: de utslagna och de trygghetssökande. De förstnämnda förlorade hoppet när fabrikerna stängdes och bubblorna sprack. De står utan arbete och flyr till kriminalitet och droger. De andra är rädda att hamna där. De godtar sämre arbetsvillkor, trängre lägenheter och ersätter samhällets trygghet med gammaldags ritualer som stora bröllop, lyxiga studentfester och dop. I nedskärningsgenerationen fanns en gemensam tro på att samhället skulle utvecklas, bli bättre. Men mötet med skolan, sjukvården och arbetsmarknaden sa dem någonting annat: de var blåsta.
"Fridolin är som vanligt totalt distanslös, och jag älskar det. Ogenerat dränker han sin bok i nostalgiska återblickar till sin skånska ungdom, rörande anekdoter och en härlig tilltro till människan. Denna totala avsaknad av distans, självbehärskning och ironi är en lisa för själen för en uppgiven ungdom som jag själv."
Amanda Svensson, Expressen Läs hela recensionen här.
"Det är en hyperbildad och behagligt välskriven bok. Samhällsreflektioner varvar Fridolins egna uppväxtminnen och möten med utsatta åttiotalister. Tonen är genuint allvarlig, postironisk om man så vill, och uppbackad av sorglig statistik. Det är svårt att värja sig, och jag antar att ingen generation kan låta bli att fingra i såren och analysera uppväxten – vare sig den präglats av frånvarande pappor, Staffan Westerberg eller lågkonjunktur."
Matilda Gustavsson, Sydsvenskan Läs hela recensionen här.
"Generation Y, har vi kallats, eller Generation Me eller Nexters. Gustav Fridolin kallar oss den blåsta generationen, den hittills bästa auraläsningen."
Kristian Ekenberg, Arbetarbladet Läs hela recensionen här.
Blåsta! av Gustav Fridolin. Omslag Patrik Lindvall. ISBN 978-91-7037-427-2. April 2009.