När rasismen blir vardag
I Ungern har diskrimineringen av landets 400 000 romer på senare tid övergått i brutala våldshandlingar. Sedan 2008 har nio mord och minst 39 attacker mot romer ägt rum. Det rasistiska klimatet är utbrett.
Av Lydia Gall
I kölvattnet av den rådande ekonomiska krisen skördar högerextremistiska partier stora framgångar i Central- och Östeuropa. Politiska partier med tydligt invandrarfientliga och antiromska agendor appellerar till en alltmer frustrerad allmänhet. Detta märktes framförallt i EU-parlamentsvalet i Ungern där högerextremistiska Jobbik (vilket betyder »höger« och »det bästa«) fick över 15 procent av rösterna och tre platser i EU-parlamentet.
Jobbik stödjer aktivt den paramilitära gruppen Ungerska Gardet, vars officiella mål är att värna den ungerska kulturen och de ungerska medborgarnas intressen, men som i praktiken hetsar mot romer och judar. I en klädedräkt som påminner om det fascistiska och antisemitiska pilkorspartiets uniformer, marscherar och demonstrerar Gardet i romska bosättningar och kvarter. Organisationen förklarades i juli i år olaglig, men istället för att upplösas har de enskilda medlemmarna omgrupperat sig i syfte att kringgå domstolsbeslutet och fortsätter sina antiromska aktiviteter. En av initiativtagarna till ombildningen är Gabor Vona, Jobbiks partiledare.
Det är delvis mot bakgrund av denna utveckling som våldet mot minoriteter, i synnerhet romer, ökat i regionen. Stano Daniel, konsult för European Roma Rights Centre (ERRC), en Budapestbaserad organisation som rapporterar om brott mot romers mänskliga rättigheter i Central- och Östeuropa, säger dock att antiromska attityder florerade även före den ekonomiska krisen.
– Det är osannolikt att rasismen mot romer skulle minska bara för att ekonomin tog fart igen. Antiromska demonstrationer organiserades under en period då till exempel Tjeckien hade sin lägsta arbetslöshetsperiod, säger Stano Daniel.
Dock framhåller han att våldet den senaste tiden ökat påtagligt. Enligt ERRC har sedan 2008 minst 39 våldsamma attacker mot romer rapporterats enbart i Ungern. Nio romer har mördats, varav två barn.
Även om det inte finns en direkt koppling mellan Ungerska Gardet och de ökade våldsbrotten mot romer, har rörelsens retorik, popularitet och koppling till högerextrema Jobbik säkerligen bidragit till det ökade våldet.
Polisen har misslyckats med att hitta gärningsmän i nästan samtliga fall och rapporter av icke-statliga organisationer visar att somliga polisutredningar skötts dåligt. Frågan om brott mot romer inte ges samma uppmärksamhet som brott mot icke-romer inställer sig snabbt.
Det är inte första gången ungersk polis är i blåsväder vad gäller dess förhållningssätt mot romer. Ungerska diskrimineringsombudsmannen har undersökt många fall där polisens agerande, eller icke-agerande, färgats av antiromska attityder. I januari 2009 gick polischefen i Miskolc, Ungerns tredje största stad, ut offentligt med att alla inbrott i december och januari begåtts av romer – ett uttalande som förstärker vanliga fördomar om romer som brottslingar. Han avsattes snabbt men återinsattes efter massiva protester från allmänheten.
Den ungerska poliskåren har positionerat sig i denna fråga genom att dess fackförbund Tettrekesz med 5 300 medlemmar lierat sig med högerextrema Jobbik – samma parti som myntat begreppet »zigenarbrottslighet«. Detta äventyrar polisväsendets objektivitet och oberoende.
Kopplingen mellan poliskårens fackförbund och Jobbik kunde inte ha blivit tydligare än när Tettrekesz ordförande, Judit Szima, ställde upp i EU-parlamentsvalet i juni som kandidat för Jobbik.
Samtidigt inträffar brott mot romer på andra håll i regionen. I Slovakien utreds för närvarande en incident där poliser beordrade minderåriga romska pojkar att klä av sig, kyssa och slå varandra på en polisstation, allt upptaget på polismännens mobiltelefoner. I Tjeckien fick en tvåårig romsk flicka tredje gradens brännskador på 80 procent av kroppen efter att hennes hem angripits med molotovcocktails. Tjeckisk polis misstänker att dådet hade rasistiska förtecken. Antiromska och antisemitiska demonstrationer och marscher förekommer ofta i båda länderna. Stano Daniel hävdar att även de gånger när antiromska demonstranter stoppas av polis så blir ofta rapporteringen snedvriden.
– I Slovakien är det vanligt att istället för att säga att »Rasister stoppades av polis«, så hänvisar man till att »Romer – som utnyttjar det sociala systemet – skyddades av polis.« Utvecklingen visar att det håller på att bli rumsrent att vara rasist.
Detta, säger Stano Daniel, blev tydligt vid en »Demonstration mot zigensk terror« i Krompachy i Slovakien i augusti då ungefär hälften av de nära 1 000 demonstranterna var vanliga medborgare.
Det finns inte många som fördömer det rasistiska klimatet och våldet. Snarare hörs röster i samhällsdebatten diskutera »det romska problemet«. I Slovakien sa bland annat förre justitieministern Daniel Lipsic, konservativ kristdemokrat i opposition, om polisskandalen med de romska pojkarna:
– Det är oacceptabelt att poliser beter sig så här eftersom man i framtiden riskerar att även hederliga människor utsätts för denna typ av inhuman behandling.
Vidare framhöll den slovakiska vice-ministern för mänskliga rättigheter, Pal Csaky, att de romska pojkarna hade attackerat en äldre dam, något som Csaky sa händer ofta. Polisskandalen i Slovakien kopplas alltså ihop med så kallad romsk ungdomsbrottslighet.
Kort efter den »antizigenska terrordemonstrationen« i Krompachy i Slovakien lovade vice premiärminister Dusan Caplovic att vidta åtgärder mot brottsligheten bland romer. Åtgärderna inkluderar, enligt Caplovic, massiva polisinsatser, övervakning av romsk skolnärvaro och civila patruller i olika stadsdelar.
– Dessa åtgärder kommer inte endast att vidtas i Krompachy utan även i andra städer i Slovakien, där brottslighet, i synnerhet bland ungdomar, har ökat, sade han.
Städerna Caplovic räknade upp är kända för sina stora romska befolkningar. Nyligen fördömde även Rudolf Pucik, vice ordförande för Slovakiska Nationalistpartiet – ett högerextremt parti i regeringskoalition med socialdemokraterna – vad partiet anser vara romsk »terror mot den slovakiska majoritetsbefolkningen«.
De senaste två åren har varit problemfyllda även för tjeckiska romer då knivbeväpnade högerextremister, i provokationssyfte, marscherat genom romska kvarter. Detta efter att ha bjudits in av icke-romer i området som uttryckt missnöje med sina romska grannar.
I Ungern är debatten mer direkt. Jobbik talar öppet om »zigenarbrottslighet« och kräver tuffare tag mot den. Majoriteten av ungerska mainstream-medier har anammat begreppet. Effekten blir att våldsbrott mot romer trivialiseras, förklaras slumpartade och förmildras då det hävdas att dåden är reaktioner på romska brott. Kritiskt granskande journalistik lyser med sin frånvaro och högerextrema åsikter står relativt oemotsagda i medierna. Jenö Kaltenbach, före detta minoritetsombudsman, säger att det är svårt att nå ut med en annan bild.
– Motargumenten är kraftlösa, knappt hörbara och når en ständigt minskande publik.
En förklaring är att det finns en djup misstro mot den ungerska vänsterregeringen vars dåvarande premiärminister Ferenc Gyurcsany vid parlamentsvalet 2006 avslöjades med att säga att han och partiet lurat folket under flera år, bland annat ljugit om landets ekonomi – ett uttalande som orsakade veckolånga kravaller i Budapest och slutade med att han avgick i mars i år. Det, och en ekonomisk kris som tvingat Ungern att ta lån från IMF, bidrar till att folkets förtroende för den ungerska regeringen är bottenlågt. Men presidenten Laszlo Solyom sa nyligen att hela Ungern står bakom romerna och regeringen har lovat att ge sitt fulla stöd till polisväsendet och andra myndigheter för att få fast mördarna och skydda de ungerska romerna.
Så det finns ett uns av hopp. En ungersk domstol häktade i augusti fyra icke-romer för inblandning i sex av morden som ägt rum sedan i juli ifjol. Enligt högsta polischefen Jozsef Bencze arbetar polis och åklagare med en rasistisk motivbild; samtliga häktade stod i begrepp att planera nästa attentat mot romer när de greps. Och i Slovakien och Tjeckien försöker polis och myndigheter förhindra nya attacker mot romer genom att öka antalet poliser vid högerextrema demonstrationer. Stadsdelar och byar med många romer har också fått ökad polisbevakning.
Lydia Gall är frilansjournalist och människorättsaktivist baserad i Ungern.
Ordfront magasin 4/2009