Dikter 1945-2002
År 1996 blev en liten kedjerökande polsk poet känd för hela världen. Då fick
Wislawa Szymborska
nobelpriset i litteratur.
»Det sägs att den första meningen är den allra svåraste när man ska hålla tal. I så fall har jag det svåraste bakom mig.«
Så inledde Wislawa Szymborska sin nobelföreläsning.
Wislawa Szymborska är samtalets poet: hon vill att man ska lyssna, förstå vad hon menar och svara själv. Samtidigt är hon en sorts illusionist. Genom att vända ens blick får hon en att se sakerna från nytt håll, hon trollar på sitt eget diskreta vis.
Hennes dikter känns igen direkt: på anslaget, tonen och sättet att behandla ämnet: ett per dikt. Hon är kanske den mest sparsmakade Nobelpristagaren: knappt 200 dikter på femtio år. Varje läsare brukar välja sina favoriter bland dem.
Wislawa Szymborskas diktsamlingar på svenska har tryckts i ständigt nya upplagor som sålt slut. Detta är en efterlängtad samlingsvolym med större delen av hennes produktion sedan debuten 1945. Urvalet är gjort av Anders Bodegård i samråd med Wislawa Szymborska. Boken innehåller alla dikterna i de slutsålda volymerna Utopia och Nära ögat och diktsamlingen Stunden som kom ut i Polen hösten 2002.
NOTERAT
Livet är enda sättet
att beväxa med löv;
hämta andan i sanden,
flyga upp på vingar;
att vara en hund,
eller stryka den över pälsen:
att skilja smärta
från allt som inte är det;
att få plats i händelserna,
ta vägen i vyerna,
leta reda på det minsta bland misstagen.
Ett enastående tillfälle
att minnas för en stund
vad man pratade om
Dikter 1945-2002 av Wislawa Szymborska. Översättning och efterord: Anders Bodegård. Inb. 381 sidor. ISBN 91-89611-04-7. April 2003.