Ordfront

Vi vet nog vem du är, Doris Dahlin

"Utan att bli plågsamt didaktisk skildrar Doris Dahlin samhället ur ett klassperspektiv, som ett fåtal författare i samtiden ägnar sig åt, som Aino Trosell och Åsa Linderborg.
Jag vågar redan på det här stadiet av Doris Dahlins utveckling som författare se henne som en framtida Ivar Lo-pristagare i ovan nämnda författares efterföljd. "

DalaDemokraten 080904

"I Vi vet nog vem du är presenterar författaren en tanke om en fruktbar utveckling för genren, när barndomstragiken som tema tömts ut - om vad som händer med de barn som växer upp utan att skriva självbiografiska romaner, de barn som växer upp och fortsätter kånka på en känsla av underläge och en dissonans som ett ständigt tinnitustjut i huvudet, när ingen i det vuxna sammanhanget ens vill kännas vid att något underläge skulle existera. Grace och Anna lever med detta ihållande missljud i öronen och författaren beskriver väl hur detta störningsmoment gör kvinnorna handfallna och oförmögna att se de utgångar som faktiskt finns."
Västerbottens-Kuriren 080904

"Även Annas dotter och lärarinnans adoptivson har en plats i romanen, men framför allt är det Anna och Grace som författaren presenterar och låter oss lära känna. Hon gör det så bra så jag ryser långt in i själen. Jag sitter och förbannar den här mentaliteten, att de flesta inte vågar gå emot denna tystnadens och svekfullhetens lag. Doris Dahlin beskriver det så bra; detta att "det är de halvt dolda orden som gör ondast. De bortvända ansiktena... Rösterna som sjunker till viskningar när man går förbi."

Sundsvalls Tidning 080905